fredag 23 oktober 2015

Om att bli förälder

Jag tycker om att läsa böcker för att förbereda mig inför sådant som ska hända. Oftast handlar det kanske om länder jag ska resa till eller liknande, men även inför den stora händelsen att bli förälder läste jag en hel del. Jag tänkte berätta lite kort om de böcker jag läste, för många var riktigt bra och kan rekommenderas till andra i samma situation!

Böcker om att föda barn
Jag läste tre böcker med fokus på förlossningen. Det är jag glad att jag gjorde; dels lärde jag mig en hel del om vad som händer i kroppen när man föder barn och dels fick jag tillfälle att fundera på hur jag skulle vilja att förlossningen blev och hur jag ställde mig till olika saker.

Att föda av Gudrun Abascal är tydligen en klassiker på temat förlossning. Författaren har lång erfarenhet som barnmorska och det märks att hon är mycket insatt i det hon skriver om. Det jag framför allt tog med mig från den här boken är den grundliga genomgången av förlossningens olika stadier. Att veta ungefär hur ett vanligt förlossningsförlopp ser ut hjälpte mig att få en känsla av kontroll över situationen när jag själv var där. (Bild lånad från förlaget.)

Föda utan rädsla av Susanna Heli handlar om hur man kan ta hjälp av andning, avslappning, rösten och tankens kraft när man föder, för att inte fastna i rädsla och negativa tankemönster. Det låter kanske lite flummigt men jag tyckte att boken ändå kändes ganska konkret. Jag hade nog behövt läsa den ytterligare någon gång och öva lite mer för att fullt ut kunna använda mig av metoden, men tyckte ändå att jag lärde mig en del av att läsa boken en gång. Dock tyckte jag att det var lite för stort fokus på vilka problem/besvär rädsla kan leda till under en förlossning - det är lätt att bli rädd för att bli rädd under förlossningen vilket känns lite dumt. 

Att möta förlossningssmärtan av Gudrun Abascal tyckte jag kändes lite som en kombination av de två tidigare böckerna jag har nämnt, då den tar upp både det biologiska i förlossningen och olika metoder för att hantera smärtan. Det jag särskilt gillade med den här boken var dess grundliga genomgång av olika smärtlindringsmetoder, både medicinska och icke-medicinska. Läsningen gav mig tillfälle att fundera över vad jag själv tänkte och kände angående smärtlindring och gav bra information för att bestämma vad jag ville fokusera på.

Böcker om bebistiden
Jag läste flera böcker som handlar om livet med barnet, varav två fokuserar på den första tiden.

Amningsboken av Kristin Svensson och Malin Nordgren handlar, som titeln visar, om amning. Boken går grundligt igenom hur amning fungerar, ger råd om hur man kan få amningen att fungera bra och hur man kan lösa problem som kan uppstå, och delger några personliga berättelser om amning. Jag har mest haft nytta av råden om hur man kan få barnet att ta ett bra tag och andra basala saker, eftersom jag lyckligtvis inte har haft så mycket problem med amningen. En annan bok om amning som jag hade tänkt läsa är Amning i vardagen av Marit Olanders. Jag lånade hem den från biblioteket men hann inte läsa den just då och sedan blev det inte av, men jag har hört mycket gott om den.

Bebis på pottan av Ulrika Casselbrant handlar om Elimination Communication/EC, babypottning, toakommunikation eller vad man vill kalla det - helt enkelt att låta sin lilla bebis uträtta sina behov utanför blöjan. Boken går igenom hur det fungerar, tips och råd samt en mängd personliga berättelser. Jag har läst en del om metoden på bloggar och diskussionsforum tidigare, och de senaste månaderna har det uppmärksammats en hel del i media så jag kan tänka mig att det har fått många att bli intresserade. Oavsett vilken nivå man väljer att lägga sig på kan boken ge bra information och tips! (Här hemma tillämpar vi en lightvariant där vi håller lilla E över toaletten i samband med blöjbyte och ibland andra tillfällen om det är väldigt tydligt att det är något på gång. Ibland kommer det något, ibland inte. Hon har alltid blöja och kommer nog ha det ganska länge jämfört med dem som går in för EC fullt ut, men förhoppningsvis kan det underlätta när vi ska potträna att hon inte har vant sig vid att alltid göra sina behov i blöjan.) (Bild lånad från författarens hemsida.)

Böcker om livet med större barn
Ett par av böckerna jag läste handlar om föräldraskap i stort och fokuserar på ett längre tidsperspektiv.

Beyond the Sling av Mayim Bialik rekommenderade en kompis till mig. "Sling" är det engelska ordet för bärsjal, som är lite av en symbol för ett nära föräldraskap vilket den här boken fokuserar på. För mig som har läst en hel del om nära föräldraskap/attachment parenting tidigare innehåller boken inte så mycket nytt, även om författaren och hennes familj kanske är radikalare än de flesta. En sak jag blev lite besviken på är att det känns lite som att författaren kommer med pekpinnar och tycker att alla borde göra som dem (trots att det står i förordet att boken inte alls predikar att dess budskap är det enda rätta). Men bortsett från det är det en intressant bok med mycket bra att ta till sig även om jag tycker att man kan välja lite vad man vill fokusera på.

Växa, inte lyda av Lars H Gustafsson handlar om ett lyhört förhållningssätt till barnen, där fokus ligger på att lyssna in barnen och hjälpa dem att utvecklas snarare än att få dem att göra som man säger. Jag tycker om författarens inställning och kommer nog läsa om boken om ett par år eftersom den känns mer aktuell när man har lite större barn. 

torsdag 22 oktober 2015

En lista om träning

Hos Anna med bloggen Orka mera! hittade jag en frågelista om träning som jag genast fick lust att fylla i. Ett lagomt bloggprojekt just nu.

Den här träningen längtar jag efter just nu
Att springa! Hösten är min bästa springårstid; varken för varmt eller för kallt och inget pollen i luften. Hösten för tre år sedan var dessutom min bästa springperiod formmässigt (före envist löparknä och graviditet) så jag har fina minnen av höstlöpning. Men just nu känner jag fortfarande av foglossningen lite grann och jobbar på med uppbyggande träning för att kunna springa i vår istället. Och nästa höst!

...men det här står mig upp i halsen
Hemmastyrketräning är jättebra på många sätt och vis, särskilt när man har en bebis, men det kan bli lite enformigt i längden.

Det här träningsplagget är min favorit just nu
Jag har en aprikos kortärmad tröja om jag har köpt på second hand (second hand är bäst!) som är min favorit för inomhusträning. Jag har också en aprikos långärmad tröja som är min favorit för utomhusträning. Att båda är aprikosa är verkligen ett lustigt sammanträffande; jag kan inte påstå att det är någon favoritfärg...

Det här skulle jag verkligen behöva träna mer
Grundläggande coreträning kan man väl aldrig få för mycket av?

Det här känner jag mig stark i/på
Jag känner mig ofta stark när jag kör benpress på gymmet men det var väl någon gång i vintras jag gjorde det senast.

Just nu stör jag mig på i träningsväg
Att det ska vara så svårt för mig att få till bra konditionsträning...

En träningstrend jag tror eller hoppas ska gå över
Jag är inte så insatt i träningstrender men ordet trend ihop med träning får mig att tänka på träningskläder och att det ibland blir så mycket fokus i bloggar på att köpaköpaköpa nyanyanya träningskläder. (Säkert samma med vanliga kläder också i andra typer av bloggar men det träffar jag sällan på.) Som sagt, jag gillar second hand, och att använda det man har är förstås ännu bättre! Så jag hoppas på att trenden att ständigt köpa nya träningskläder (fastän de man har passar och inte är utslitna) ska gå över.

Det här har jag en tendens att prioritera bort
Rörlighetsträning

Jag står inte ut med
Tråkigt svar, men jag kommer inte på något faktiskt.

Skulle jag bara få träna en sak i resten av mitt liv skulle det vara
Löpning, förutsatt att jag slipper skador. Annars styrketräning på gymmet.

Det allra tråkigaste med att träna
Jag säger som Anna: duschen är tråkigast!

Kommande vecka lovar jag mig själv att
Se till att fixa de där konditionspassen!

torsdag 15 oktober 2015

Min mammaträning - steg 2

I ett tidigare inlägg berättade jag om hur jag tränade de första tre månaderna efter att lilla E fötts. När E var knappt tre månader hade jag klarat av hela MammaMage-appen, så då var det dags att hitta ett nytt upplägg för min träning. I samma veva gavs bloggaren Lofsans bok Lofsans mammaträning ut, och jag lånade den på biblioteket för att se om den kunde vara något att gå vidare med.

I boken finns ett färdigt, välstrukturerat upplägg för styrketräning de första 40 veckorna efter förlossningen, dvs. lika länge som en genomsnittlig graviditet pågår. De första fyra veckorna är det enbart aktiveringsövningar för att hitta bäckenbottenmusklerna och de inre magmusklerna, och det är ju i princip det man gör med MammaMage-appen också. Jag började därför inte om med detta steg utan gjorde aktiveringsövningarna parallellt med sista MammaMage-veckan och sedan gick jag direkt på block 2 i Lofsans bok. 

Lofsans upplägg i block 2 innehåller två styrketräningspass (med bestämda övningar) varje vecka samt konditionsträning och aktiveringsövningar nästan varje dag. Jag gillar att styrkepassen läggs upp på lite olika sätt - ibland gör man en övning i taget, ibland kombinerar man dem två och två eller tre och tre till superset och triset, ibland kör man cirkelträning och ibland kombinerar man övningar från två olika pass. På så vis blir det inte så enformigt trots att det är samma övningar som återkommer. Konditionsträning finns som sagt också med i programmet men bara med tidsangivelser för passens längd. Jag hade gärna sett lite mer tips på olika varianter av konditionsträning som kan vara lämplig efter en graviditet - barnvagnspromenader är väl det klassiska men det passar inte alltid alla (jag hade p.g.a. kvarvarande foglossning inte kunnat promenera raskt i 45 minuter sju veckor efter förlossningen, och nu vill lilla E sällan ligga särskilt länge i vagnen).

Bild lånad från förlaget.

Jag har inte följt upplägget till punkt och pricka, men i stora drag. Eftersom jag började med programmet när E var nästan 13 veckor gammal och jag hade kört en del lättare styrketräning innan dess har jag gått lite snabbare genom block 2 än vad programmet säger. Jag har också lagt till ett styrkepass i veckan eftersom jag när jag började med programmet var van vid att styrketräna minst tre gånger i veckan och inte ville dra ner på det. Det tredje passet komponerar jag vanligtvis efter eget huvud, för att jag tycker att det är kul och för att få med lite övningar som jag brukar tycka är bra för mig men som inte finns med i upplägget i boken.

Konditionsträningen är det jag tycker är svårast att få till. Jag siktar på tre pulshöjande pass i veckan och försöker komma ut på en vanlig lugn promenad de andra dagarna, fast det är inte alltid det blir av (och sällan så länge som det står i programmet). Jag brukar inte följa tidslängden i programmet utan det får bli som det passar. De pulshöjande passen kan antingen vara raska promenader med E i bärsele, cykelturer (gärna med mycket backar) eller konditionspass med pulshöjande övningar hemma. Mest har det sistnämnda blivit aerobics-/gympasteg till musik i högt tempo eftersom jag fortfarande vill undvika övningar med hopp och många pulshöjande övningar baseras ju på hopp.

Första cykelturen på mer än ett halvår! (Japp, jag cyklar på en vanlig damcykel. Inte så coolt men det funkar för mitt syfte - att öka pulsen och få motion.)

Jag går fortfarande ganska långsamt och lätt framåt, men vågar utmana mig lite mer ibland och det är så kul! Jag är glad att jag fortfarande tycker att det är roligt att träna och ser fram emot att bli allt starkare framöver.

måndag 12 oktober 2015

Ett par pekboksfavoriter redan nu

Lilla E är bara fyra månader än så länge men jag som gillar att läsa vill förstås indoktrinera min dotter så tidigt som möjligt så jag har redan läst för henne regelbundet i ett par månader. E tittar intresserat på böckerna och på senaste tiden har hon börjat försöka få tag i dem också. Färgglada böcker verkar lite extra intressanta, och mjuka böcker som prasslar kan hon roa sig själv med en stund. Innehållet i övrigt verkar däremot mindre viktigt än så länge ;)

Jag tänkte därför berätta om ett par pekböcker som jag själv gillar särskilt mycket. Min första pekboksfavorit blev Lilla näsan av Emma Adbåge. Den har vi lånat på biblioteket. Boken börjar med meningarna "Lilla näsan! Har den gjort idag?" och sedan får man på varje uppslag se något som huvudpersonens lilla näsa har gjort - t.ex. luktat på en blomma, nyst attjo och blivit petad. Så finurlig och rolig!



Nästa favorit har E fått i present av sina morföräldrar. Den heter Leka tittut och är skriven/illustrerad av Annika Thore och Maria Nilsson Thore. Boken handlar om Vira som leker tittut och gömmer sig bakom täcket och andra saker i sängen. Sista bilden är helt underbar; det är så tydligt hur fantastiskt roligt Vira tycker att det är att leka tittut. E är lite för liten än för att förstå sig på tittut-lekar, men jag kan tänka mig att boken kommer att bli populär när hon kommer i den åldern.

Har du några tips på särskilt bra pekböcker?

torsdag 8 oktober 2015

När jag syr, syr jag byxor

Japp, det här blir det tredje sömnadsinlägget i rad där jag visar bebisbyxor, och jag kan avslöja att jag håller på med ytterligare ett par som jag förmodligen kommer visa så småningom. Byxor är ju ett ganska snabbt och lätt syprojekt, och det behövs lite fler i lilla E:s garderob eftersom hon har fler bodies än byxor samtidigt som det går åt ungefär lika många av varje.

Sist sydde jag väldigt enkla byxor men nu kände jag för att göra dem lite roligare, så jag provade att sy ett par olika (men liknande) varianter av fickor. Jag har sett liknande på flera sybloggar och tycker att det är snyggt! En fyra månader gammal bebis har visserligen inte särskilt stor användning av byxfickor, men det är roligt att sy dem!



Först sydde jag ett par blå muddbyxor i velour. Tygerna är köpta nya men har legat i min mammas tygskåp ett bra tag. Kanske är det samma blåa velour som mina favoritbyxor som liten var sydda av! Jag utgick från samma mönster som till de gula byxorna jag sydde innan lilla E föddes; ett gratismönster från den danska bloggen LaRaLil. Enligt mönstret ska det vara storlek 50/56 men det är först nu när lilla E har börjat använda storlek 62 som de passar. Istället för att sy fickorna utanpå byxbenen som i mönstret gjorde jag tvärtom och klippte hål för fickan i kanten av framstycket och gjorde ett fickstycke att sätta innanför. Jag blev väldigt nöjd med resultatet!



De grå byxorna är sydda av återbrukat material. Det grå tyget har varit en t-shirt, som jag tidigare har använt baksidan av till ett annat projekt. Av det som var kvar lyckades jag pussla ihop ett par små byxor. För att det skulle räcka sydde jag ett ok (tror jag det heter?) på baksidan, se bild nedan. Det rosa-lila-randiga tyget kommer - tro det eller ej - från ett par strumpor! Strumpskaften blev lagom till muddarna i nederkanten av benen, och ovansidorna av strumpfötterna blev fickstycken.


tisdag 6 oktober 2015

Min mammaträning de första tre månaderna

Innan jag blev gravid hade jag tänkt att jag skulle fortsätta träna så länge som möjligt under graviditeten, om jag någon gång blev gravid. Så blev det tyvärr inte. I början av graviditeten var jag förkyld i en månad, så då tappade jag rutinen. När jag blivit frisk hade jag istället börjat må illa, inte jättemycket men det blev värre när jag ansträngde mig så att träna fungerade inget vidare. När illamåendet släppte gjorde jag några försök att träna, men jag fick en allmänt konstig känsla i magen. Enligt barnmorskan var det inget farligt, bara ligamenten som sträcktes ut, men det kändes ändå lite otäckt. Framåt mitten av graviditeten kändes det lite bättre, och jag genomförde ett par pass på gymmet och några rundor i skidspåret (ett ganska o-backigt sådant för att minska risken för fall). Sedan fick jag foglossning och då kunde jag bara träna väldigt lätta rehabövningar (supertråkigt...). Så min gravidträning blev det inte mycket med.

Efter att lilla E fötts har det däremot fungerat mycket bättre, vilket jag är glad för! Jag hade bestämt mig för att ta det långsamt och bygga upp kroppen från grunden, och den föresatsen kan jag stolt säga att jag har hållit. Lilla E är nu fyra månader gammal och jag tänkte börja med att berätta hur jag tränade de första tre månaderna.

När lilla E var en vecka gammal började jag träna efter appen MammaMage. Jag hade läst om den på olika träningsbloggar och tyckte att den verkade jättebra. Det tycker jag också att den är, efter att ha tränat igenom hela! Appen består av sju nivåer som var och en innehåller 4-6 lätta övningar för att stärka bålmuskulaturen från grunden. Varje nivå ska genomföras tio gånger innan man får tillgång till ett test. Klarar man testet öppnas nästa nivå. Övningarna blir tyngre och mer intensiva allt eftersom. Många verkar tycka att appen är ganska långtråkig, och visst, det blir mycket upprepningar, men för mig var det tillräckligt motiverande att räkna ner mot varje test och efter avklarat test få nya övningar att göra. Någonstans på nivå 6-7 började jag också tröttna lite grann men då såg jag slutet så jag jobbade vidare. Jag tycker att jag blev mycket starkare i bålen av att träna efter appen och kanske har jag till och med en bättre grund än före graviditeten då jag ofta slarvade med de grundläggande övningarna.

Jag började också ganska tidigt, efter kanske två veckor, med lätta övningar för armar, axlar och rygg. Jag märkte ganska snart att jag behövde stärka musklerna i överkroppen för att inte få ont när jag bar omkring på lilla E eller satt och ammade. I början höll jag mig till lätta gummibandsövningar och så småningom lade jag till lite lätta vikter. MammaMage-övningarna gjorde jag nästan varje dag, men överkroppsövningarna körde jag ungefär varannan dag.

På semestern kunde det se ut så här när jag tränade - utomhus på altanen hemma hos svärföräldrarna med gummibandet inom räckhåll.

Efter ytterligare ett par veckor började jag också göra lite lätta benövningar, främst rehabövningar för löparknä som jag haft problem med tidigare. Då tänkte jag fortfarande att jag kanske skulle kunna börja jogga igen nu i början av hösten, och ville stärka upp ben- och sätesmuskler inför det. Dock kommer jag nog att skjuta på springstarten av olika anledningar, bland annat för att jag fortfarande har lite foglossningskänningar kvar (även om det är väldigt mycket bättre än under graviditeten) och för att jag vill vara säker på att kroppen håller. Hur som helst, benövningarna gjorde jag varannan varannan dag, dvs. var fjärde dag, mellan två överkropps-träningsdagar.


Utomhusträning för liten och stor! Att träna med lilla E i babygymmet brukar fungera bra åtminstone 15-20 minuter - sedan får jag pausa för att prata lite med E eller kanske amma eller byta blöja. 

Konditionsträningen har inte varit lika uppstyrd. Jag började ganska snart gå korta, långsamma promenader nästan varje dag, men längden och tempot begränsades ganska länge av foglossningen. Efter semestern var jag sämre på att ta mig ut, men några gånger i veckan blev det i alla fall. För att få öka pulsen lite ibland har jag tagit några cykelturer, men det är lite svårare att få till eftersom jag inte kan ta med lilla E.

Hur jag har gått vidare med träningen efter avklarad MammaMage-app får bli ett senare inlägg!